En liten flicka klamrar sig fast vid sin mamma, men vuxna hÀnder bÀnder loss henne ur mammans famn.
Senare sitter flickan pÄ en sliten buss som kör lÀngs dammiga vÀgar mot ett okÀnt mÄl. Hon har armarna om sina smÄbröder och tröstar dem med mammans sista ord: Vi kommer snart ses igen.
Varför överger man sina barn? Atefeh Àr fem Är gammal nÀr hon och hennes bröder smugglas till Europa. FörÀldrarna Àr soldater i en iransk motstÄndsrörelse och blir kvar i organisationens militÀrlÀger. I ett slag Àr femÄringen mamma till sina bröder.
âMin hand i minâ Ă€r en berĂ€ttelse om att vĂ€xa upp utan nĂ„gon annan att hĂ„lla fast vid Ă€n sig sjĂ€lv, om missförhĂ„llanden som skickligt stĂ€das undan och om ett samhĂ€lle som gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng misslyckas med att se det utsatta barnet. Men det Ă€r ocksĂ„ en berĂ€ttelse om en envist brinnande livskraft, och om modet att slutligen bryta sig fri.
"Trots allt mörker Àr boken behaglig att fÄ befinna sig i, tack vare författarens följsamma sprÄk. Atefeh Sebdani ... skriver sakligt och med en tydlig framÄtrörelse dÀr varje mening Àr omsorgsfullt formulerad ... en mycket lÀsvÀrd sjÀlvbiografi som ger insyn i hur det Àr att fly frÄn ett land och vÀxa upp i ett annat, och vad det innebÀr att vara kvinna i en miljö dÀr det manliga begÀret styr." Göteborgs-Posten
