LÄngsamt sÀnker jag mig mot hans ansikte och slickar honom varsamt över lÀpparna. Hans döda ögon stirrar bakÄt mot sÀnggaveln och munnen Àr vidöppen, varm och vÀlkomnande. NÀr jag lÄngsamt trycker handen mot hans bröstkorg kÀnner jag den söta doften av hans sista andetag pressas mot min tunga.
NÀr jag var yngre begick jag mÄnga beklagliga misstag nÀr jag drÀpte eftersom jag lÀt kÀnslorna ta överhanden. Nu för tiden ser jag det mest som ett jobb. Den intensiva njutning jag kÀnde vid en attack Àr för lÀnge sedan förbi och ibland saknar jag kÀnslan. Inte för att det spelar nÄgon roll egentligen. Jag gör det som mÄste göras, vare sig jag fÄr utlösning eller ej.
Carl Cronhammer, medlem av ett litet och löst sammansatt sÀllskap vars ursprung och historia har gÄtt förlorade, förmedlar en fasansfull men spÀnnande berÀttelse om sitt liv i formen av en historisk resa, ett Àventyr i fÀstningsstaden Göteborg och svunna tiders Köpenhamn, men ocksÄ i vikingarnas Normandiet och 1700-talets London.
