Rymdens vila Ă€r en diktsamling som springer ur en genomgripande hĂ€ndelse i författarens liv: hans fars död i cancer 1999, och diktsamlingen Ă€r ocksĂ„ tillĂ€gnad honom. Det gĂ„r som ett skred inom honom, och det blir nödvĂ€ndigt för honom att pĂ„ nytt orientera sig i livet. Vem var egentligen fadern, som syns sĂ„ vĂ€ldig i de fjĂ€rran minnesbilderna? Vem Ă€r han sjĂ€lv i mitten av sitt eget liv? Han söker sig tillbaka till sin uppvĂ€xt i en av Stockholm förorter (Högdalen) och följer samtidigt med vaksam blick sina egna barns vĂ€g in i framtiden. Det Ă€r dikter som sannerligen inte vĂ€jer för tillvarons svĂ„righeter. Men samtidigt uttrycker de en stark upplevelse av att livet bĂ€r pĂ„ en mening â som i de hĂ€r tillspetsade raderna i den inledande dikten:
Det blÄser stort, det
viner allestÀdes
tar ingentings vÀg, men
var inte rÀdd
inte orÀdd: det
finns ett mörker
med din form
och ingen annans.Ulf Eriksson Àr en av vÄra mest mÄngsidiga författare. Han debuterade som lyriker 1982 och har sedan dess utkommit med flera diktsamlingar, romaner och noveller. Allt han skriver prÀglas av en ovanlig förening av fri och djÀrv reflektion och en fantastisk sinnlig iakttagelseförmÄga.