Det Àr en tidig lördagsmorgon i maj och Karin cyklar lÀngs landsvÀgen in mot skolan. TÀnk att det Àr en dryg vecka sen hon fyllde Ätta Är. Att cykla Àr en kÀnsla av att man nÀstan flyger. Det Àr frihet. Hon njuter av hur vinden tar tag i hÄret. Nu hör hon hur göken gal söderöver nÄgonstans nere vid ravinen. Hon ryser till. Södergök Àr Dödergök. Framför henne uppenbarar sig konturerna av den stora mörka skolbyggnaden. FrÄn landsvÀgen uppfattar Karin att skolan nÀstan pÄminner om ett spökslott.
SÄrbarhet och livskraft Àr en fristÄende fortsÀttning pÄ berÀttelsen om den lilla flickan Karins uppvÀxt för nÀrmare hundra Är sen, en uppvÀxt prÀglad av tillit och vÀrme men Àven osÀkerhet och en stÀndigt nÀrvarande sÄrbarhet. I den hÀr romanen mÄste Karin bemÀstra övergÄngen till skolans vÀrld. Mötet med skolan innebÀr nya utmaningar som kÀnnetecknas av utsatthet och marginalisering, men Àven inslag av tillit och en spirande livskraft.