Gladiatorn och upprorsledaren Spartacus har fått ge namn åt antikens största slavuppror. Revolten, eller Spartacus-kriget som det kallas i de antika källorna, började som en rymning från en gladiatorskola i Italien 73 f.Kr. I nästan två års tid lyckades de upp emot hundra tusen befriade slavarna under Spartacus befäl försvara sig mot Roms övermakt. Till slut krävdes en lika stor styrka som Caesar använde vid erövringen av Gallien för att krossa revolten. Efter nederlaget korsfästes 6 000 slavar som ett varnande exempel för alla människor som närde drömmar om en annan värld.

Allan Klynne sätter här den förrymde slaven i sitt historiska sammanhang och ger oss en bild av den turbulenta politiska situation romarriket befann sig i vid tiden för upproret. Han beskriver också hur myten om Spartacus har utvecklats och vilken relevans historien kan ha i dag.