Slaget pÄ VÀnerns is Àr den tredje delen i Sagan om Svethjud, en berÀttelse om vad som kunde ha Àgt rum i det geografiska omrÄde som kom att utvecklas till det land som idag heter Sverige. Inga av hÀndelserna i boken Àr historiska fakta. Men berÀttelsen knyter an till de arkeologiska fynd som finns frÄn 500- och 600-talen, och till de myter och sagor som finns bevarade, för att pÄ det sÀttet Äterge en möjlig hÀndelseutveckling.
Vad vi vet idag Àr att handel funnits under den hÀr tiden mellan mellan Uppland och England, bland annat utifrÄn de liknande fynd som gjorts i gravar i Vendel i Uppland och Sutton Hoo i England. Vad som ocksÄ Àr ett starkt belÀgg för den kontakt som funnits Àr kvÀdet Beowulf, som betecknas som Englands nationalepos och vars Àldsta bevarade handskrift Àr daterad mellan 975 och 1025 och författad pÄ fornengelska - trots att det huvudsakligen berör hÀndelser i Skandinavien nÄgra hundra Är tillbaka i tiden, varav vissa Àr historiskt belagda.
Vad vi dÀremot inte vet Àr hur mycket i Beowulf som Àr historiska skildringar, och hur mycket som Àr uppdiktade hÀndelser. Det slag pÄ VÀnerns is som nÀmns i Beowulf Äterfinns ocksÄ i de islÀndska sagorna, men delade meningar rÄder huruvida slaget har nÄgon verklig historisk bakgrund. Den ena berÀttelsen kan ha inspirerat till den andra, likvÀl som att götar och svear verkligen en gÄng i tiden drabbat samman i en strid pÄ VÀnerns is.