DET SVENSKA MUSIKUNDRET 75 ÅR är den spännande berättelsen om hur det gick till när svenska populärmusikkompositörer och textförfattare kämpade för rätten till ersättning för sin musik. Men det är också ett stycke svensk nöjeshistoria, livfullt berättad av dem som var med. En lustfylld läsning, som garanterat får läsaren att med jämna mellanrum brista ut i sång.
Med hatten djupt nertryckt i pannan stretar en storväxt man genom motvinden på Kungsgatan i Stockholm. Det är november 1926 och snön hänger i luften.
Mannen heter FRED WINTER, välkänd pianist och kapellmästare. Han är på väg till ett möte på restaurang Ekegårdh; ett möte som på många sätt kommer att revolutionera svenskt nöjesliv.
Många av dagens musikmiljonärer borde sända en tacksamhetens tanke till de uppsluppna herrarna som samlades runt punschbordet på restaurangen den där kvällen. Det var nämligen då Fred Winter, Jules Sylvain och några till bildade FÖRENINGEN SVENSKA KOMPOSITÖRER AV POPULÄRMUSIK, SKAP.
Under de 75 år som gått sedan dess har upphovsmän och artister kämpat mot dem som på olika sätt har försökt sko sig på deras succéer – musikförlag, grammofonbolag, revyteatrar, filmbolag, radio- och tv-bolag. Ja, till och med Svenska Kyrkan.
Vi möter Povel Ramel, Stikkan Anderson, Kai Gullmar, Max Martin, Cornelis Vreeswijk, Ernst Rolf (och hans hemliga medarbetare), Ulf Peder Olrog, Tomas Ledin, Gugge Hedrenius, Owe Thörnqvist, Gnesta-Kalle, Ingela ”Pling” Forsman, Evert Taube, Spotnicks, Karl Gerhard, Lasse Berghagen och många, många fler. Läs också varför Hasse & Tage så gärna ville bli medlemmar i SKAP – och varför Astrid Lindgren bad att få slippa.