PÄ sextiotalet, nÀr jag var tonÄring, betraktades Europa allmÀnt av min generation som en bedagad imperialistÀnka och vÀlgörenhetstant. Det nya i vÀrlden hÀnde pÄ andra hÄll: i Asien och i Latinamerika, till exempel.
Idag Àr jag ett av mÄnga Europas barnbarn som ser att man inte sÄ lÀtt gör sig av med sitt arv. MotstÄnd och förtryck; jag Àr slÀkt med bÄda. Om den insikten handlar mÄnga av de hÀr krönikorna, som Äterges i kronologisk oordning.
Redan som trettonÄring debuterade Ylva Eggehorn med Havsbarn (1963), men hon fick sitt genombrott 1970 med Ska vi dela. Hon har blivit tilldelad Ätskilliga litterÀra priser, dÀribland Karl Vennbergs lyrikpris, som utdelas av Samfundet De Nio. Europas barnbarn publicerades första gÄngen 1985.