âNĂ€r jag var sju Ă„r fick jag mitt litterĂ€ra genombrott. [âŠ] Komplimangerna haglade. Glasen klirrade. Viktiga ord blev sagda. En naturbegĂ„vning. Han brĂ„s pĂ„ morfar Pierre som skrev det dĂ€r fina brevet frĂ„n Mauthausen 1941. En poet. En sjuĂ„rig Arthur Rimbaud. En tĂ„r fĂ€lldes ocksĂ„; lĂ„ngsam och tung trillade den nerför pappas kind. Som kvicksilver. Blickar utbyttes. Leenden avfyrades. Med fyra usla rim hade jag blivit författaren i familjen. NĂ€r jag var Ă„tta Ă„r hade jag inget att skriva om lĂ€ngre.â ĂversĂ€ttning frĂ„n franska: Sofia StrĂ€ngberg âHĂ€r sammanfaller allt i harmoni: skönheten och poesin hos en familj som Ă€lskar varandra, om Ă€n pĂ„ ett tafatt vis.â LES ECHOS âSargade liv med sina parader av separationer, skilsmĂ€ssor och sjukdomar utan hopp. Det skulle kunna vara dystert men sĂ„ Ă€r inte fallet, för den hĂ€r boken Ă€r en finstĂ€md och uppriktig lovsĂ„ng till kĂ€rleken â Ă€ktenskaplig, sonlig och faderlig kĂ€rlek.â NOTES BIBLIOGRAPHIQUES