I FrÄn Olympia till Leonidas belyser Johannes Siapkas antikvetenskapens teoretiska huvudfÄra under 1900-talet. Han inleder volym tvÄ i serien Antikvetenskapens teoretiska landskap med inblickar i det kulturhistoriska forskningsfÀltet genom fallstudier kring förestÀllningar om skilda grekiska och italiska kulturers ursprung.
I det förebildliga forskningsfÀltet intresserar man sig sÀrskilt för offentliga, frÀmst religiösa, byggnader och fyndkategorier som blivit estetiska förebilder. Författarens resonemang djuplodar dÀrför ocksÄ i konstvetenskaplig teoribildning och forskning om antik konst som vaser och skulpturer.
Den traditionella antikvetenskapen kĂ€nnetecknas av en kunskapssyn som premierar empiriska observationer, ofta pĂ„ bekostnad av teoretisk reflektion. I skenet av detta diskuterar Siapkas relationen mellan antikvetenskapen och politiska ideologier. Antikvetenskapen associeras ofta med konservativa vĂ€rderingar men Ă€ven andra ideologier har pĂ„verkat den. Liberala och socialistiska idĂ©er, och Ă€ven inslag av fascistiska och nazistiska förestĂ€llningar har tidvis pĂ„verkat inriktningen. HĂ€r blir det tydligt att Ă€ven förment âteorilösâ forskning faktiskt ocksĂ„ pĂ„verkas av politiska strömningar â nĂ„got som har hög aktualitet i ett Europa med allt starkare nationalistiska rörelser.
