Godnatt, jord (1933) fick det sociala mörker som omgav statarna, vĂ„rt lantarbetarproletariat, att rĂ€mna. I dess obarmhĂ€rtiga ljus kunde man Ă€ntligen se hur stort förtrycket och armodet var. Rykande av verklighet skildrar romanen statarnas liv pĂ„ ett gods i Sörmland â vardagsslit och fattigmiljöer, kuvad lĂ€ngtan och okomplicerad glĂ€dje. Ur det myllrande kollektivet framtrĂ€der en rad enskilda mĂ€nniskoöden med förunderlig nĂ€rhet. Omkring dem alla doftar det sörmlĂ€ndska landskapet, lummigt av ekar, prunkande av vallmo. Den var 30âtalets första statarroman.
Godnatt, jord Ă€r ocksĂ„ den första och stilbildande av arbetarförfattarnas sjĂ€lvbiografiska romaner â en berĂ€ttelse om barndomens oĂ€ndliga Ă€ventyr och ungdomens revolt. Godnatt, jord Ă€r bĂ„de som socialt dokument och förblivande dikt en av de viktigaste böckerna frĂ„n förra Ă„rhundrade.
NÀr Ivar Lo-Johansson dog 1990 efterlÀmnade han ett verk av enastÄende bredd och omfÄng. Han föddes i en slÀkt som under generationer hade varit lantarbetare pÄ Södertörn i Sörmland. Efter en tid pÄ folkhögskola och en rad olika kroppsarbeten i Stockholm, Frankrike och andra lÀnder blev han författare. Hans första böcker var resereportage, men i det tidiga 30-talet ÄtervÀnde han till sin ursprungsmiljö och började skildra de svenska statarnas liv och arbete. 50-talet Àgnade han Ät en serie sjÀlvbiografiska berÀttelser i Ätta delar. Ett annat block i hans stora produktion Àr den s k passionssviten: novellböcker grupperade kring sju olika passioner och laster. I sjuttioÄrsÄldern samlade han sig till sitt sista stora verk, en memoarserie i fyra band, inledd med Pubertet och avslutad med Frihet 1985, dÄ författaren var över Ättio Är.