Han Kang Àr mottagare av Nobelpriset i litteratur 2024
"för hennes intensiva poetiska prosa, som konfronterar historiens trauman och blottlÀgger mÀnniskans sÄrbarhet".
Levande och döda börjar med ett stort antal mÀnskliga kroppar uppradade lÀngs vÀggen i en gympasal. Det stinker i vÀrmen, uppsvÀllda tÄr sticker ut under lakanen »som tjocka stumpar ingefÀra«. Det Àr 1980, platsen Àr Kwangju i Sydkorea. Hundratals studenter som protesterat mot regimen har just mördats av militÀren i en massaker. I massan av dödade unga mÀnniskor vandrar en pojke, Dong-ho, omkring. Han letar efter sin vÀn. NÀr han hittar honom, kommer han dÄ att vara levande eller död? Och vad hÀnder med sjÀlen hos den kropp som slutar leva?
I en serie lÀnkade episoder som rör sig frÄn 1980 fram till vÄr tid, gör berÀttaren nedslag i ett samhÀlle prÀglat av censur och skrÀckfylld tystnad. Samtidigt finns hela tiden en mÀktig drivkraft att minnas, berÀtta och ge mÀnskligheten tillbaka till dem som berövats den.
Med Levande och döda introduceras den mÄngfaldigt prisbelönta Han Kang pÄ svenska. Hennes roman Àr ett stilistiskt mÀsterverk vars klara skönhet kontrasterar mot den brutala materian. Liksom en Primo Levi eller en Solsjenitsyn, tar hon sig an den stora och svÄra frÄgan om mÀnniskors handlingar, deras potential för grymhet och ömhet.
Han Kang Àr född i Kwangju, Sydkorea och flyttade till Seoul vid nio Ärs Älder. Fyra mÄnader senare intrÀffade i hennes forna hemstad den massaker som Levande och döda behandlar. Hon debuterade som författare 1993. 2007 kom Vegetarianen, den kortroman som blev hennes genombrott utanför Sydkorea och 2016 belönades med Internationella Man Booker-priset. Han Kang Àr flerfaldigt prisbelönt, bÄde i hemlandet och internationellt, och Àr 2024 Ärs mottagare av Nobelpriset i litteratur.
Sagt om boken:
En av vĂ€rldens bĂ€sta författare just nu. Vilken lycka dĂ€rför att Han Kang introduceras pĂ„ svenska i dagarna. (âŠ) Han Kang Ă€r en sĂ„dan författare som pĂ„ samma gĂ„ng kan skriva med ett materiellt och spirituellt perspektiv. Vid det blodstĂ€nkta gingkotrĂ€det utanför provinskontoret svĂ€var andarna frĂ„n de som dött i klasskampen. Det Ă€r obehagligt och vackert pĂ„ samma gĂ„ng.
Rasmus Landström, Dagens ETC
['Levande och döda'] fĂ„r lĂ€saren att öppna ögonen för andra vĂ€rldar. Man vill veta mer, bredda sin kunskap, trĂ€nga djupare in. Kort sagt: man vill inte att boken ska ta slut. /âŠ/ Det Ă€r en, i alla avseenden, hisnande lĂ€sning. /âŠ/ I Han Kangs komplexa mĂ€nniskovĂ€rld flyter allt samman: liv, död, klass, genus. Och inget fĂ„r överrösta det andra. Det Ă€r enastĂ„ende.
Anders Sjögren, VÀsterbottens-Kuriren
BerÀttelsen Àr i det nÀrmaste outhÀrdligt hemsk, men skriven pÄ sÄ vacker prosa, med sÄdan inlevelse, att det omöjligt gÄr att lÀgga den ifrÄn sig. Det Àr en bok att lÀsa och lÀsa om.
Maria Hamberg, Dala-demokraten
Brutalt vacker skildring av nationellt traumaâ
âGripande Ă€r ett svĂ„rt ord, lite sött och violett, som om man konsumerade en skildring för att föras bort. Men jag tror det Ă€r nĂ€rmast Ă€ndĂ„. Den hĂ€r romanen Ă€r, förutom sprĂ„kligt oerhört sĂ€ker (bara att vĂ€lja ordet nobel för hur en lindad och gravsatt kropp blir vĂ€rdesatt av den omsorg som visas den) djupt gripande. Det var lĂ€nge sedan jag lĂ€ste om sĂ„ mycket kĂ€rlek.
Ulrika Milles, SVT Kulturnyheterna
Det Ă€r en kĂ€nslomĂ€ssig erfarenhet, att lĂ€sa Han Kang. Hon Ă€r ocksĂ„ poet, och skriver sin roman okonventionellt, pĂ„ en hĂ„rtslĂ„ende rytm, men med ett behĂ€rskat ursinne. Hon pĂ„minner om att författarens uppgift kan bestĂ„ i att ge uttryck för en rĂ€ttskĂ€nsla. Det hĂ€r Ă€r ett sĂ€llsynt lyckat möte mellan dokumentĂ€ren och fiktionen. (âŠ) PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan du lĂ€sa Han Kang som en författare som utrĂ€ttar lika storslagna saker som Primo Levi och Aleksijevitj. Det vill sĂ€ga, skapar en litteratur som dokumenterar verkligt material och samtidigt visar oss vad en mĂ€nniska Ă€r.
Björn Kohlström, Jönköpings-posten
En inlevelsefull, tÀt fiktion som vill ÄterupprÀtta mÀnniskorna, levande som döda. De talar, de minns och vÄldets efterverkningar blir deras egen berÀttelse. (...) Levande och döda Àr en tung liten roman, en mÄngbottnad berÀttelse som vackert och oroande skildrar hur övergrepp frÀter sönder mÀnniskors liv.
Andreas Norman, Sydsvenskan
Blytungt av Bookerprisvinnarenâ
âDet som gör texten blytung och stark Ă€r de nĂ€rmast filmiskt Ă„tergivna episoder som hĂ€nger samman med sjĂ€lva upproret. (âŠ) Den sista historien Ă€r en monolog. DĂ€r Ă€r tontrĂ€ffen total och nĂ€rmast hjĂ€rtskĂ€rande.
Dan Sjögren, Arbetarbladet
De döda och de levande Ă€r lika nĂ€rvarande i romanen. Rösterna tystnar inte bara för att livet flyr kroppen. Tonen Ă€r poetisk, trots att Han Kang ofta skildrar fruktansvĂ€rda syner och en pĂ„trĂ€ngande kroppslighet /âŠ/ Ăven i skildringen av de blodiga konsekvenserna av regimens brutalitet finns poesi.
Kristian Ekenberg, Norrtelje Tidning
De dÀr ögonblicken nÀr en roman fullstÀndigt naglar fast en. En bok som fÄr en att inse att en mÀnniska inte bara Àr sin kropp. Döda kan leva.
Jan Gradvall, Di Weekend
Texten blir en vÀv av röster, berÀttelser, tidslager och minnen, som Àr fullstÀndigt omöjliga att inte beröras av. Han behÀrskar ocksÄ förmÄgan att gestalta sorgens poetiska tillstÄnd och nÀrvaro, vilket pÄ ett underligt vis gör vistelsen i denna smÀrtsamma bok vacker.
Felicia Stenroth, SmÄlandsposten
Ett sydkoreanskt mĂ€sterstycke â av en Man Booker International Prize-belönad författare â som bestĂ„r av sju sammanhörande berĂ€ttelser, om mĂ€nniskans avgrundsdjupa grymhet.
Litteraturtoppen.se, plats 16
Ett samtal som vi sÀllan hör bÄda sidor av: de levande talar till de döda, och de döda svarar.
SUNDAY TELEGRAPH