Kanske var det höst, han minns inte säkert, men han hade fått syn på henne när hon klev ut från charkuteriet. I famnen hade hon ett stycke kött inslaget i ett vitt paket, på några ställen hade blod färgat pappret rött. Xavier kunde inte glömma den nätta lilla kvinnan som han hastigt hade skymtat. En kväll beger han sig till det hyreshus där hon setts pila in genom porten. Med sig har han ett brev innehållande en kärleksförklaring. Väl inne i huset får Xavier pröva sig fram, glänta på dörr efter dörr, han vet ju inte vad hon heter. I en lägenhet finner han ung man i begrepp att ta sitt liv, i en annan möter han en kvinna som säljer sin kropp för pengar. I ytterligare en lägenhet tror de att han är läkaren som kommer för att förlösa den gravida kvinnan som ligger och kämpar på en säng i sovrummet. Xavier sugs in i historia efter historia i sitt sökande efter kvinnan och bakom varje dörr döljer sig en berättelse.
Mare Kandres roman Xavier är som att stiga in i ett landskap som är igenkännbart men ändå helt främmande och framför allt unikt.
