Jag kan inte. Jag har det inte i mig. Föreställningen om att vår begåvning är genetiskt bestämd och oföränderlig är djupt rotad. Vad händer med en människa som tidigt får lära sig att begåvning är något man har – eller saknar?
I ”Avbegåvad” undersöker Roland Paulsen hur idén om den fixerade begåvningen vandrat från vetenskap till allmänhet. Med utgångspunkt i sin egen familjehistoria skildrar han ett samhälle som med betyg, diagnoser och utsållning vingklipper individen. ”Avbegåvad” är en essäberättelse om förlorad potential, om den eviga möjligheten till utveckling och de smartas dumhet.
