Biktare och bedragare i svensk kultur- och litteraturhistoria är föremålen för de lärda och eleganta studierna i Magnus von Platens essäsamling. Porträtt av två färgstarka kvinnor från stormaktstiden inleder. "Drottning Kristina som libertin" är en ofta citerad uppsats. I anslutning till franska idéhistoriker skildrar författaren den libertinistiska krets, som bildades vid Kristinas hov. Han är den förste, som påvisat vilken betydelse denna fick för hennes beslut att abdikera. "Så tuktar en argbigga" ger en livfull bild av Agneta Horn, Axel Oxenstiernas dotterdotter — en lidelsefull kvinna, född till författare. I "Det evinnerliga Bröllopsbesväret" granskar von Platen den segslitna debatten rörande Bröllopsbesvärs ihågkommelse. Nils Rabenius, den ryktbare dokumentförfalskaren, ägnas en underhållande studie, "En bedragare och hans verk", von Platen har upptäckt vilka litterära kvaliteter hans bortglömda lögnhistorier besitter. En tidsbild från Karl XII:s tid ger essän om den maliciöse memoarskribenten Nils Reuterholm, "En svensk Boswell".
"Vitalis' kärlek" påvisar med fin psykologisk insikt den speciella bakgrunden till skalden Erik Sjöbergs enslingskap och vänskapskult. Att randanteckningar i Frödings och hans syskons böcker kastar ljus över skalden, hans filosofi och hans mänskliga tragedi, visar "Ur Frödings bibliotek". Om en diktares växlingar mellan tragisk och komisk livssyn handlar "Piratens två världar". "Elva diktanalyser" belyser bland annat Fredmans epistel om Ulla Winblads barnsbörd och Stagnelius' Endymion.
