Hur man skriver deckare

Som alla läsare av deckare har erfarit, finns i varje kriminalroman en eller flera detaljer - eller en eller flera händelser - som är av stor vikt för gåtans slutliga lösning. Dessa bereder alltid författaren ett svårt dilemma. Samtidigt som han anser sin solklara plikt mot läsarna vara att flagga för dessa betydelsefulla punkter är det hans plikt mot sig själv, att sticka undan dem så att läsaren inte alltför lätt uppmärksammar dem och härigenom löser problemet långt tidigare än önskvärt. Det fina i kråksången är ju att läsaren efter att ha avverkat slutbladens förklaringar spontant utbrister: 'Vilket blindstyre jag varit! Det borde jag verkligen ha förstått redan vid andra kapitlet!'