Jag har inte kommit ur min natt är en omedelbar och rå text om sorg, förlust och kärlek. På ofiltrerad prosa skildrar Annie Ernaux en av vår tids mest obarmhärtiga sjukdomar och visar hur smärtsamt det kan vara att förlora en mamma, även som vuxen.
När mamman får Alzheimers börjar Annie Ernaux att skriva dagbok: om hur hon förändras från dag till dag. Gradvis förändras också deras förhållande. Mamman blir som ett barn, och Annie måste inta omsorgsrollen – en roll hon varken klarar av eller vill ha.
Om boken Kvinnan, från 1987, stundom var ett hårt porträtt av modern är detta en ömsint och förlåtande text som rymmer både förtvivlan och en envist uthållig kärlek.
