Krutröken från tsarens segerkanoner låg stickande tung över trossens läger vid Poltava. Kung Karl hade lämnat sin här i sticket och flytt. De svenska officerarna och soldaterna, fångar tillsammans, hade i slutna led tvingats över floden Vorskla, där en provisorisk bro timrats. Karolina Bäck står plötsligt ensam i världen sedan hennes man Sven, korpral vid Skånska ståndsdragonerna, stupat i strid detta sorgens år 1709. Många är de kvinnor och barn som följt sina män och fäder i fält. I deras läger växer oron för vad som nu ska hända. Umbärandena är stora, hungern är svår. Men en stark ödesgemenskap växer också fram mellan gammal och ung, mellan hög och låg.