Kurtisanernas liv tar vid där Förlorade illusioner slutar. Den stiliga och äregiriga Lucien Chardon har sjunkit så lågt det går att sjunka och ingått i en pakt med djävulen i form av prästen Carlos Herrera – en återkommande antagonist med flera alias i Balzacs romansvit Den mänskliga komedin. Lucien ska göra en storstilad återkomst i Paris societetsliv, förutsatt att han blint följer Herreras order.
I Paris tar Lucien direkt upp relationen med sin före detta kurtisan Esther Van Gobseck, och än värre, blir förälskad i henne. Esthers rykte är dock inte förenligt med det Herrera försöker åstadkomma, men han tillåter ändå paret att ha en hemlig relation – samtidigt som han smider planer på att utnyttja Esther för att utpressa en förmögen bankir på pengar.
Kurtisanernas liv [Splendeurs et misères des courtisanes] publicerades ursprungligen i fyra delar från 1838-1847, den här utgåvan innehåller de två första delarna. Det är den sista delen i romansviten Den mänskliga komedin.
I översättning av Erik Staaff.
HONORÉ DE BALZAC [1799–1850] var en fransk författare, allmänt betraktad som den mest inflytelserike realisten inom romankonsten. Han kallade sina samlade romaner för Den mänskliga komedin [La Comédie humaine, 1829–1848], och av dessa brukar Pappa Goriot [Le Père Goriot, 1835] anses vara hans viktigaste enskilda verk. Balzac hade stor betydelse för författare som Flaubert, Zola, Proust, Dickens och Dostojevskij, men även för politiska tänkare som Marx och Engels.