När jag vaknade i rummet i dunklet och tystnaden satt pojken på sängkanten. Ögonen var större och sorgsnare, märkta av vad de sett, och han var både bestruken av någonting åldrat och skrämmande och annorlunda än jag mindes honom, och precis samma nittonåriga pojke som då han försvann.
Hon bor utanför Paris med mannen och deras flicka. En morgon, i ett hotellrum som hennes vän bokat, sitter pojken som dog när han var nitton år där. Vännen har bett om en ofattbar tjänst. Under vandringen hem har hon pojken med sig, liksom allt som hon lämnat i Sverige.
Magnificat är en både konkret och mytiskt färgad berättelse om förälskelse och sorg. Om att söka ett hem i en värld som förblir främmande.
