Det Ă€r svĂ€rdtid, skrĂ€cktid â en tid dĂ„ urĂ„ldriga hemligheter avslöjas och krafter som aldrig borde ha vaknat slĂ€pps lösa. Havet stiger, vĂ„ren dröjer och överallt vĂ€ntar mĂ€nniskor, gudar och varelser pĂ„ slutet. NĂ„gra blir galna, andra försonas. NĂ„gra förlorar dem de Ă€lskar â andra Ă€lskar mer Ă€n de trodde var möjligt.
âSolen börjar svartna, jord sĂ€nkes i havet,
frÄn fÀstet falla flammande stjÀrnor;
upp Ängar imma, och elden lÄgar,
hettan leker högt mot himlen sjĂ€lv.â
(Eddan)