”Drabbande om kärlekens omöjliga villkor”
Expressen
”en roman om förbjudna känslor, maktspel och rollekar, som får håren på underarmarna att resa sig”
Kulturnytt i P1
"Elin Bengtsson berättar helt nära sinnena och känslorna. Utan orienterande ramar eller kronologi. Läsaren får skärpa uppmärksamheten, men det är det värt."
Dagens Nyheter
"Det finns ett våld som smakar florsocker på läpparna, ett pudrat våld över ansiktet, den som inte förstår det vet ingenting. Det finns alltid strax under rosenbladen, strax under de såsiga tallrikarna, i alla lägenheter, inte bara i vår."
Niko kommer från den rökiga våren, en plats på landsbygden som få vet namnet på. Hon är en kråka som vill allt, som inte vill kompromissa. I universitetsstaden dit hon flyttat möter hon Emmy. "Så det är en flicka", säger hennes mamma i telefonen. "Inte precis en flicka. En butch." "En buss?" Ja, de träffas på en buss, och livet förtrollas, blir skirt, ljust och skört. Erotiken och närheten till Emmy öppnar Nikos värld, men det är någonting annat som stängs.
Emmy har tydliga konturer, kör motorcykel och lever ett ordnat liv med välmående krukväxter. Hon är oförstående inför Nikos lust att spränga sig igenom språket, dansa, söka sig till sin gräns. Den gemensamma lägenheten börjar kännas klaustrofobisk, men hur lämnar man kärleken när man väl fått in den i sitt liv? Hur förhandlar man aptiten och relationen, en regim som kräver att man inordnar sig i ett färdigtuggat språk? Makten skiftar mellan de älskande, men de är ohjälpligt inskrivna i dess ordning.
Rosenregimen är en lyriskt skimrande och känsloladdad roman om kärlek och politik och att söka ett nytt språk för sina erfarenheter. Om konflikten i begäret, om frihet och tillblivelse.
Elin Bengtsson nominerades till såväl Augustpriset som Nordiska rådets litteraturpris för sin senaste bok Ormbunkslandet. Hon debuterade med ungdomsromanen Mellan vinter och himmel (2013). Elin Bengtsson (f. 1987) är också doktorand i genusvetenskap.
”Det var allt bra längesedan jag läste en ung svensk författare som så osvikligt förmår skildra ett inre drama och yttre tryck och förväntningar så övertygande och drabbande och med ett språk som genom sin klarhet och träffsäkerhet träffar exakt rätt.”
Opulens
”en fin skildring av relationens gråzoner.”
Borås Tidning
”Man läser Rosenregimen som en historia om lesbisk kärlek, men det är också en historia om en klassresa och ett sökande efter en plats att vara på med allt man är. /…/ "Vi förstör det vi älskar", skrev Patrick White. I den här romanen är detta så tydligt att det gör ont att läsa den.”
Gefle Dagblad
