Nu har jag lyssnat på alla tre böckerna , men tycker att alla tre varit lika . Inte min smak sega uppstoppat skrivet . Hoppades på att det skulle bli bättre , men tycker aldrig det blev det . Men eftersom jag är som jag är ville jag höra hur det slutade .

Uppläsaren låter som ett nyhetsankare.

Riktigt bra avslut på serien, mycket action, känslor och livliga karaktärer. Isabelle målar upp allting så starkt och man rycks verkligen med. SPOILERS AHEAD Jag tyckte väldigt mycket om Ilie och Kaisers förhållande och hur det skildrades. Samma sak kan jag inte säga om Tilda och Svala. Jag tyckte att deras relation kom från ingenstans, värmde dock upp till dom senare. Bra på förhållande, inte på meetcutes och växande känslor. Chimärerna...det var en intressant twist men gjorde att dom ej var läskiga längre. Men att guden alla tillber faktiskt inte gillade människorna var genialt. Älskade det. Tyvärr upplevde jag dock det som lite tråkigt att chimärerna blev besegrade så "lätt" sen. Sist men inte minst tyckte jag att sektionerna mellan deras "vanliga" liv och kriget i slutet kändes inklämda och man fick lite whiplash av dom olika tonerna. Det var det. Början och slutet var fenomenalt. Älskade all action, all representation, backstory, dödshedarna, Ahrens utveckling, hur allting knöts ihop tillslut och karaktärernas beslut. Alla karaktärer är väldigt tydliga och starka. Det var ingen karaktär som inte kändes äkta för mig. Isabelle är riktigt bra på sorg också, i början fick hon mig nästan att acceptera att jag inte skulle få läsa mer om Svala. PS, Inte stenhårda och kalla Ilie kommer förevigt att ha en plats i mitt hjärta, scenen när han kollade i Svalas ritblock eller i slutet när han såg nephilim. <3333