MÄnga fortfarande aktuella problem berör mÀnniskorna i Dagmar Edqvists roman Efter flykten; kvinnans frigörelse, ras- och religionsskillnader, nationalism eller internationalism, politiska motsÀttningar i de afrikanska utvecklingslÀnderna.
PÄ sitt kloka och klarsynta sÀtt diskuterar författaren alla dessa frÄgor med lÀsarna samtidigt som hon engagerar dem i spÀnnande berÀttelser om relationer mellan huvudpersonerna, en hel rad pregnant tecknade mÀnniskor. Men det mesta intresset koncentreras till en enda, mycket sympatisk huvudperson. Det Àr en av de tre systrarna frÄn Möten i Marocko, Viveca, Ànka efter en amerikansk dirigent. Hon hjÀlpte en marockansk Àmbetsman, Hammou, att fly frÄn Marocko nÀr utrensningar hotade 1973.
Efter flykten sammanbor de i Paris, första tiden i arabslumkvarteren. SÄ smÄningom fÄr bÄda arbete, Viveca blir medarbetare med artiklar om musikliv och kvinnofrÄgor i en amerikansk tidskrift. Hon upplever en ny sjÀlvstÀndighet, ocksÄ ekonomisk, och samtidigt vaknar intresset för kvinnans frigörelse. Det senare till glÀdje för hennes mor hemma i Lund, en gammal kvinnoförkÀmpe. I Vivecas och Hammous samliv krÀvs trots kÀrleken stora anstrÀngningar för att överbrygga motsÀttningar mellan en arabs kvinnosyn och den nya vÀsterlÀndska.
NĂ€r Hammou efter ett par Ă„r fĂ„r tillĂ„telse att Ă„tervĂ€nda till Marocko vill han ta med sig Viveca. Hon skulle i sĂ„ fall ge upp arbete, vĂ€nner, ekonomiskt oberoende Men Viveca tvekarâŠ