Med Essayer skapade Michel de Montaigne (15331592) inte bara en ny prosagenre, utan odlade Àven en för sin tid unik stil, som skickligt anpassats till svenskan av Jan Stolpe. Genom personliga anekdoter understryker Montaigne texternas subjektivitet. I den andra delen av Essayer rör han sig frÄn antikens syn pÄ tummen till det stimulerande i att inte vara överens. Med karaktÀristisk elegans manar han den sjuke till tÄlamod: att lÄta sig »ledas lika tÄlmodigt som loppor och mullvadar«.
Jan Stolpes lovordade översÀttning av Montaignes Essayer utgÄr frÄn 1595 Ärs manuskript, som redigerades av Montaignes »andliga dotter«, Marie de Gournay, som Àven författade en tidig text om kvinnors rÀttigheter.
Omslaget till Essayer Bok II Ă€r hĂ€mtat frĂ„n Salvador DalĂs surrealistiska utgĂ„va av Essayer, som publicerades av förlaget Doubleday 1947. DalĂs Essayer trycktes i 1000 exemplar, och betraktas idag som en raritet. Omslagsbilden hĂ€mtar sitt namn frĂ„n kapitlet Om Ă€ran, dĂ€r Montaigne ger en trĂ€ffande beskrivning av Ă€relystnad:
»Den som först liknade Àran vid skugga trÀffade bÀttre Àn han avsÄg. BÄda Àr utomordentligt tomma. Och ibland gÄr skuggan före sin kropp, ibland övertrÀffar den kroppen ordentligt i lÀngd.«