En författare får ett brev från en av sina läsare, Hedwig Langmark, som känt igen sig i ett beskrivet foto i en av författarens böcker. Genom brevväxlingen och författarens egna efterforskningar växer en berättelse om Heddas liv som ung. Men mellan författaren och den gamla Hedda uppstår en dragkamp om hur och varför hennes liv blev som det blev.
Romanen börjar med att författaren (som av en händelse heter Sigrid Combüchen) får ett brev från en av sina läsare. Det är en gammal dam på spanska solkusten som känner igen sig på ett familjefoto från trettiotalets Lund, beskrivet i en av författarens romaner. Den bilden låg en gång i en tiokronorslåda i en antikaffär och togs om hand därför att det var historia från en stadsdel där författaren själv bor.
Länge har hon haft en idé om att skriva en roman om de kvarteren. Nu låtsas hon bo i huset där flickan från fotot bodde och breven mellan norr och söder växer i antal och leder vidare till skolkataloger, Veckojournalen och hemsidor på nätet ...
Bilden av familjen Carlsson, föräldrar, tre bröder och Hedda - enda dottern - tätnar efterhand och detaljeras genom den gamla Heddas brev och författarens "bredvidläsning". Parallellt med detta växer ett berättande och en berättelse om denna dotter, Hedda, fram.
Heddas hela liv kom att formas av tillfälligheter och ogenomtänkta beslut när hon var nitton, tjugo. Slumpen, eller ödet, kastade henne ur den lugna kurs som verkade given för en flicka ur övre medelklassen. Facit blev en pensionerad hemmafru i södra Spanien.
Mellan författaren och den gamla Hedda råder dragkamp om mening. Författaren förälskar sig i dåtid och det som inte blev, Hedda intresserar sig för nuet som är. Och protesterar mot idén att hennes liv blev förspillt därför att lovande anlag och anslag inte följdes upp.
Anki
2024-08-16
Jag har svårt att bestämma mig för vad jag tycker om den här berättelsen. En stor del av den var jag både förvirrad och irriterad över hoppen mellan brev från den gamla damen, beskrivningar av nutid hos den fiktiva författaren, och en berättelse som var... vad? Hedvigs minnen, författarens nya berättelse utifrån breven? Berättelsen om den unga Hedda tog allt större plats, men även där var det sådana tidshopp fram och tillbaka att det var svårt att veta i vilken del av historien jag befann mig. I ljudböcker är det alltid svårare med tids- och perspektivbyten, när det inte finns tydliga visuella ledtrådar, så kanske är det lättare i den riktiga boken. Jag tyckte länge att ramberättelsen med brevväxlingen mest var till förtret, och det var märkligt hur den fiktiva författaren plötsligt försvann från den senare delen av boken, och aldrig kom tillbaka. Men å andra sidan hade jag kanske aldrig valt att läsa den om den inte tagit avstamp i nutid, eftersom mitt intresse för rent historiska berättelser är periodiskt, och nu inte är en sådan period. Berättelsen om den unga Hedda i 1930-talets Lund och Stockholm tog som sagt allt större plats, och det var välförtjänt. Väldigt välskrivet med en perfekt balans i språket för att beskriva en svunnen tid både tidstypiskt och nutida. Uppläsaren är perfekt för både breven och den unga Heddas berättelse, men det hade varit ett lyft om författarens delar i jagform hade lästs av någon annan. Om jag hade avslutat boken någonstans mitt i hade jag stannat på tre stjärnor, men den senare delen var klart starkare, så det får bli fyra.
To write a review you need to download the app