âTre flickor gick förbi en av statarbostĂ€derna pĂ„ herrgĂ„rden och de tittade in genom fönstret. Det var herrskapsflickor klĂ€dda i mansklĂ€der av khaki. De hade kommit för ett par veckor sedan och nu visste folk att de skulle lĂ€ra sig lantbruk och trĂ€dgĂ„rdsskötsel. Det stora kvinnoöverskottet gör att alla inte kan bli fint gifta och dĂ„ gĂ€ller det att gĂ„ nya vĂ€gar. SĂ„ sade statkarlen HĂ„rds son Lars, som nyss kommit frĂ„n staden. Flickorna tittade in genom fönstret i statkojan, de hade kanske hört att Lars kommit hem och var utan arbete. Hur kunde han se ut, han borde vĂ€l ha litet mera takter i sig Ă€n pojkarna vid gĂ„rden som aldrig varit ute i vĂ€rlden.â
Samlingsvolym med Jan FridegÄrds klassiska trilogi: Jag Lars HÄrd (1935), Tack för himlastegen (1936) och BarmhÀrtighet (1936).
Jan FridegĂ„rd, 1897â1968, hör till proletĂ€rförfattarna, nĂ€rmare bestĂ€mt statarskolan, och trilogin om Lars HĂ„rd rĂ€knas numera till den svenska litteraturens moderna klassiker.