Soffi tyckte att livet var härligt. Snart började sommarlovet och då skulle de flytta till Åsgården - och till Jocke. Varje dag stod han där i hagen och väntade på henne. Tänk att hon hade en egen häst. En snäll och pålitlig vän som hon inte var ett dugg rädd för.

Det var bara en sak som inte var så bra. Och det hade också med Jocke att göra. Nej , hon var inte orolig att hon inte klarade av att sköta honom. Det gick nog bra. Det var något helt annat.

Hon vågade inte galoppera!