Anne Charlotte Leffler (1849-1892) stod på sin tid i centrum för det litterära intresset i Sverige och konkurrerade under många år framgångsrikt med Strindberg om kritikens och publikens gunst. Hennes prosa och teaterstycken väckte stort uppseende genom sina efter dåtida mått djärva motivval och radikala idéinnehåll. Mot slutet av 1800-talet var hon en författarinna med europeisk ryktbarhet. Hennes skådespel uppfördes flitigt både i Sverige och utomlands, och hennes romaner och noveller översattes till ett tiotal språk.

Anne Charlotte Lefflers verk bjuder inte bara på kulturhistoriskt intressanta inblickar i ett avlägset tidsskede. Där hon når som högst har hon utöver en klar, distinkt prosastil också en träffsäker blick för miljöer och en psykologisk insikt som präglas av varm medkänsla med överaxelnsedda livsöden.

Efter att under en tid ha fallit i glömska har intresset både för Leffler själv och hennes verk åter vaknat till liv på allvar, bland annat genom Monica Lauritzens biografi Sanningens vägar – Anne Charlotte Lefflers liv och dikt (2012) och digitala satsningar som Nordisk kvinnolitteraturhistoria.