Den finlandssvenske författaren Claes Andersson är född i Helsingfors 1937. Han var kulturminister 1994-98, ordf. för Vänsterförbundet 1990-98, psykiater, grundare av FBT (Finlands Bästa Tidning) 1965-69 som i synnerhet angrep den stagnerade finlandssvenska modernismen, litteraturkritiker vid Hufvudstadsbladet 1965-85, ordförande för Finlands svenska författareförening 1978-83.Claes Andersson hörde till 60-talets representanter för den orena poesin, en modifierad nyenkelhet och ett starkt politiskt engagemang. En kritisk lekfullhet och okonventionella ordkombinationer präglade diktsamlingarna som utgavs 1964-69. I Trädens sånger och Tillkortakommanden ökar resignationen och illusionslösheten. Men hans pessimism är ambivalent, inte handlingsförlamad.80-talets ironiskt mångtydiga diktsamling Under är en frän protest mot den alltmer absurt upplevda, destruktiva tillvaron. Mera undergångsstämningar i Mina bästa dagar och Som lyser mellan gallren. Också i prosan framträder det kritiska samhällsengagemanget förenat med olika livskriser.Ur Litteraturhandboken, Forum. Utgivning:Ventil (1962), dikterSom om ingenting hänt (1964), dikterStaden heter Helsingfors (1965), dikterDet är inte lätt att vara villaägare i dessa tider (1969), dikterBli, tillsammans (1970), dikterBakom bilderna (1972), roman Rumskamrater (1974), dikterDen fagraste vår (1976), roman Jag har mött dem (1976), dikturval Genom sprickorna i vårt ansikte (1977), dikterTrädens sånger (1979), dikter Tillkortakommanden (1981), dikterEn mänska börjar likna sin själ (1983), roman Under (1984), dikterMina bästa dagar (1987), dikter Det som blev ord i mig (1987), dikturval Som lyser mellan gallren (1989), dikter Huden där den är som tunnast (1991), dikter Dikter från havets botten (1993), dikter En lycklig mänska (1996), dikter Mina tolv politiska år. Fragment, minnesbilder, drömmar (2001), memoarDet är kallt, det brinner (2004), dikterTidens framfart (2006), dikter

Den finlandssvenske författaren Claes Andersson är född i Helsingfors 1937. Han var kulturminister 1994-98, ordf. för Vänsterförbundet 1990-98, psykiater, grundare av FBT (Finlands Bästa Tidning) 1965-69 som i synnerhet angrep den stagnerade finlandssvenska modernismen, litteraturkritiker vid Hufvudstadsbladet 1965-85, ordförande för Finlands svenska författareförening 1978-83.Claes Andersson hörde till 60-talets representanter för den orena poesin, en modifierad nyenkelhet och ett starkt politiskt engagemang. En kritisk lekfullhet och okonventionella ordkombinationer präglade diktsamlingarna som utgavs 1964-69. I Trädens sånger och Tillkortakommanden ökar resignationen och illusionslösheten. Men hans pessimism är ambivalent, inte handlingsförlamad.80-talets ironiskt mångtydiga diktsamling Under är en frän protest mot den alltmer absurt upplevda, destruktiva tillvaron. Mera undergångsstämningar i Mina bästa dagar och Som lyser mellan gallren. Också i prosan framträder det kritiska samhällsengagemanget förenat med olika livskriser.Ur Litteraturhandboken, Forum. Utgivning:Ventil (1962), dikterSom om ingenting hänt (1964), dikterStaden heter Helsingfors (1965), dikterDet är inte lätt att vara villaägare i dessa tider (1969), dikterBli, tillsammans (1970), dikterBakom bilderna (1972), roman Rumskamrater (1974), dikterDen fagraste vår (1976), roman Jag har mött dem (1976), dikturval Genom sprickorna i vårt ansikte (1977), dikterTrädens sånger (1979), dikter Tillkortakommanden (1981), dikterEn mänska börjar likna sin själ (1983), roman Under (1984), dikterMina bästa dagar (1987), dikter Det som blev ord i mig (1987), dikturval Som lyser mellan gallren (1989), dikter Huden där den är som tunnast (1991), dikter Dikter från havets botten (1993), dikter En lycklig mänska (1996), dikter Mina tolv politiska år. Fragment, minnesbilder, drömmar (2001), memoarDet är kallt, det brinner (2004), dikterTidens framfart (2006), dikter