För drygt tio år sedan beslutade jag mig för att skriva en bok. Jag grep penna och papper, och snubblade över en oförmåga. Kunde varken skriva eller berätta en historia. Sedan dess har jag övat. När förlaget ringde var jag drabbad av mitt livs första influensa, och mitt livs första husköp stod för dörren. Nu, i april 2002, när min första bok kommer ut, har jag precis blivit pappa, också det för första gången. Nej, att skriva är inte det viktigaste i livet. Jag har börjat inse det. Men det är viktigt. För mig. Hur viktigt är också något som jag har börjat inse. De drar åt varsitt håll, dessa två insikter. Ibland gör det ont. Jag tycker mycket om att läsa intervjuer med författare. Ibland kallas de porträtt, ibland något annat. Men det är nästan alltid en fråga som inte får något svar, som gnager i mig genom läsningen. Hur försörjer du dig? tänker jag och stirrar på fotografiet. Författaren, och texten, stirrar stum tillbaka. Därför: Jag försörjer mig som frilansjournalist. Har så gjort sedan jag gick ut journalisthögskolan 1997. Det var allt. © Johan Frisk 2002