Nina Burton, född 1946, är poet och essäist men även ledamot av det litterära Samfundet De Nio samt Vetenskapsakademien. I sitt författarskap har hon ofta förenat lyrik och naturvetenskap. Till hennes mest uppmärksammade essäböcker hör Resans syster, poesin (1994) och Den nya kvinnostaden (2005), båda Augustnominerade. De är liksom essän Flodernas bok (2012) berättelser om resor i Europa som samtidigt skildrar denna del av världen ur nya synvinklar: med utgångspunkt från poesin.

2016 gav hon ut Gutenberggalaxens nova och för den erhöll hon Augustpriset i fackboksklassen. Hon skrev där om Erasmus och hans tid och visade vilken roll litteraturen kunde spela i en dramatisk tid som har många likheter med vår egen.

Med Variationer på imperfektum (2022) återvänder Nina Burton till lyriken med en samling dikter om livets tempus. I dessa koncentrerade dikter pågår ett samtal mellan det avslutade och det oavslutade. Vilka former gäller för det kommande, för det förgångna?

Nina Burton har även belönats med bl.a. Stora fackbokspriset och Svenska Akademiens essäpris. Sommaren 2020 tilldelades hon Övralidspriset.