Torbjörn Säfve är född 1941. Han är en flitig författare som lever efter det latinska ordspråket "Inte en dag utan en rad". Redan under studietiden i Uppsala bestämde han sig för att bli författare och har nu en stor produktion bakom sig med ett tjugotal böcker och är också verksam som dramatiker. Torbjörn Säfve är en egensinnig och udda författare i svenskt kulturliv. I sin bok Jag har valt att dyrka kvinnorna berättar han bl a om sitt lärjungeskap till den muslimske kärleksfilosofen ibn al-Arabi (1100-talet). Säfve bekänner sig därmed till den sufiska läran som betraktar världen som ett brokigt skådespel regisserat av Allah. Säfves stora intresse för boxning har avsatt romaner som Siki, Gorilla och Druidparken samt Tolv världsmästare i boxning (tillsammans med Olof Johansson) och En gentleman äntrar ringen. Hans romaner om konstnären Ivan Aguéli och om barockpoeten Lasse Lucidor har rönt stor uppmärksamhet och den senare har också översatts till tyska. 1995 fick Torbjörn Säfve, som då var bosatt i Luleå, Östersunds-Postens norrländska litteraturpris. Under en lång tid arbetade han med den mäktiga romantrilogin - Hemliga litterära världsakademin- där han ville spegla hela 1900-talet. Den första delen Isjättarnas tid kom hösten 1998 och följdes hösten 1999 av den andra, Kärlekens dårar. År 2000 utkom den avslutande delen i trilogin, Seklets ande. Romansviten formar sig till en svidande vidräkning med det sekel som gått. Hösten 2002 var han aktuell med boken I Goyas tecken.Utmärkande för Torbjörn Säfve är att alltid blanda högt och lågt, stort och smått, privat och offentligt. Hans stora inspirationskällor är Allah, Marx och hustrun Lena, bildkonstnär. Han är för närvarande bosatt i närheten av Hjortkvarn i Närke. 2005 är han aktuell med sina memoarer, Minnessamlaren, som är en mosaik av stort och smått. Historien rullar runt som i ett hjul: dess nav är erotiken, dess ekrar radikalismen och dess fälgar litteraturen.