"Jag lĂ€ser. Det Ă€r som en sjuka. Jag lĂ€ser allt jag kommer över, allt jag fĂ„r syn pĂ„âŠ" SĂ„ börjar Agota Kristof den bok med elva korta berĂ€ttelser som bildar hennes sjĂ€lvbiografi. Hon skildrar sin skolgĂ„ng i Ungern dĂ€r pappan var lĂ€rare, en smĂ€rtsam skilsmĂ€ssa frĂ„n brodern, sitt dagboksskrivande, Stalinkulten, landsflykten. De första Ă„ren i Schweiz beskriver hon som en öken - utan sammanhang, utan sprĂ„k, utan att kunna lĂ€sa eller skriva. Den tunna lilla boken gestaltar ett europeiskt öde och en kvinna med ovanligt stark kĂ€nsla för orden.
4.2
majablom1
2023-02-20
InnehĂ„llsrik och rapp. Ănskar att den var mycket lĂ€ngre.
Piroska
2022-08-22
EnastĂ„ende âŠ. SĂ„ avskalad ⊠vĂ€cker kĂ€nslor utan att tvinga oss att tycka synd om henne ⊠respekt! Vilken fantastisk författare⊠inspirerande .. hon berĂ€ttar inte att underhĂ„lla ⊠hon berĂ€ttar som att sĂ„ frö pĂ„ jorden
Maribel
2022-08-14
EnastÄende!