”Lunabba briljerar. (...) Det finns en poetisk rytm i Lunabbas språk, han undviker klichéer och låter vreden kväva sentimentaliteten. Resultatet blir en episk anklagelseakt, en skoningslös skildring av Sveriges svek och – framför allt – början på ett spännande författarskap.”
Malin Persson Giolito
”Han har en sällsynt litterär begåvning… Lunabba brottas med etiken, estetiken och politiken med stor stilsäkerhet … Det är som att läsa Frantz Fanons klassiska ’Jordens fördömda’, men där sammanhanget skiftat från Algerietkriget 1961 till Malmö sommaren 2022.”*
Sydsvenskan
”Nicolas Lunabba berättar nervigt om samhällets monumentala misslyckande … en anspråkslös men bultande liten bok …angelägenhetsgraden kan ingen ta miste på.”
Dagens Nyheter
”Precis som tidigare arbetarlitteratur skapade ett utrymme för arbetarklassen i den litterära offentligheten lyckas Nicolas Lunabba med boken Dagbok från 20-talet karva ut en plats för den rasifierade arbetarklass som det ständigt pratas om … Lunabba kommer så nära det går och romantiserar inte … I den mån Nicolas Lunabba över huvud taget gör anspråk på att ha lösningar finns dessa i politiken och kollektivet och inte hos individen.”
Arbetaren
”… ett enda långt undersökande av vad som driver unga män att ta till våld. Precis som ’Blir du ledsen om jag dör?’ från förra året är det smärtsam och absolut nödvändig läsning.”
M-magasin
”Dagbok från 20-talet är varken sentimental eller sardonisk, utan en vederhäftig beskrivning av samtiden. … I Lunabbas berättelse är gatuvåldet centralt, författaren reflekterar och betraktar denna företeelse och dagens samhälle ytterst pregnant. Språket är mycket lättfattligt och expressivt. Boken är både ett viktigt samhällsdokument och en tänkvärd skönlitterär roman, som är relevant såväl för den intresserade allmänheten som i samhällsdebatten.”
BTJ
”Dagbok från 20-talet är en ansträngning att lyfta de döende ungdomarna ur vardagens brus. När andra påtalar strängare straff vill Lunabba ge tillbaka mänskligheten till killarna som fallit ner i våldsspiralen.”
Tidningen Vi
"Förmågan att bygga upp stämning och atmosfär, att framställa människor och situationer i sin komplexitet är en kvalitet som lyser igenom hela boken. ... Dagbok från 20-talet är en bok att återkomma till, att läsa tillsammans, att tänka med ... hans frågor som sträcker sig mellan våldets konsekvenser och litteraturens kraft, den utsträckning i vilken han vågar tala utifrån sig själv gör att boken kan öppna rum för samtal med och mellan unga."
Tidningen Flamman
...............................................................
Sommaren 2022 blir ovanligt våldsam, under ett våldsamt årtionde i Sverige.
Dagbok från 20-talet är Nicolas Lunabbas djupt personliga anteckningar under några sommarmånader. Det är ett tidsdokument och en essäistisk betraktelse över en av vår tids ödesfrågor: gatuvåldet.
Vi matas ständigt med nyheter om våld. Men hur är det att leva med det inpå kroppen? Att utsättas för det? Att utsätta någon för det?
För hundra år sedan skildrade Ivar Lo-Johansson det samhälle han såg omkring sig i Dagbok från 20-talet. De historiska linjer från arbetarförfattarna och deras beskrivning av Sverige som syntes i Lunabbas debutbok lyser starkt också i denna uppföljare.
Annika
2025-07-29
Mycket, mycket bra och angelägen bok. Alla som på något sätt har åsikter om Sverige, invandring och integration borde läsa den innan de uttalar sig igen.
Amanda
2025-02-22
Lunabba skriver i förtrolig opretantiös ton fram en väv om våldets mekanismer utifrån sina eller hans vänners personliga erfarenheter. Det är inte en politisk pampflett med tydliga svar om vad som ska göras och vem som bär ansvaret för att så många unga drabbas av våld. Det är en inzoomning där Lunabbas välvalda formuleringar generöst delar med sig av rädslor, känslomässig avstängdhet, eufori, sinnesintryck och kroppens reaktioner som uppkommer i hotfulla situationener. Jag imponeras av Lunabbas vilja att vara ärlig hellre än hjälte, det är som att han använder sig själv som "case" för att reflektera om människans mindre ädla känslor och handlingar. Att peka på sig själv istället för att kasta sten på andra ger boken ett nobelt drag.
Christina
2024-12-12
Jag känner att jag förstår och undrar, varför samhället inte gör något? Att det är som jag kännt hela livet, rasismen sluter itu vårt samhälle.
För att skriva en recension måste du ladda ner appen