Säkert har många börjat läsa Franz Kafka (1883–1924) i förhoppningen att finna en andlig vägledare i vår endast skenbart trygga värld. Men Kafka ger inga svar på de stora livsfrågorna. Är han en profet så är det en ovisshetens förkunnare, en evangelist för sökandet, tvivlet och osäkerheten. Till dessa teman kommer också hans särpräglade humor.
Kafka arbetade som tjänsteman vid Arbetarolycksfallsförsäkringsanstalten i Prag 1908–22. Han var oerhört självkritisk och ville att alla hans litterära texter skulle brännas efter hans död, vilket inte skedde. Under sin levnad vad han endast känd och uppskattad i en trängre vänkrets. Men efter hans död har hans berömmelse ökat för varje år och hans böcker når ut till ständigt nya läsare.
Franz Kafka introducerades relativt sent i Sverige. På kontinenten kom genombrottet postumt med Max Brods utgåvor av de tre romanerna Amerika, Processen, Slottet under 1920-talets senare hälft. I Sverige gick det trögt. De stora förlagen vågade inte satsa på en så osäljbar författare och det skulle dröja till 1945 innan den första svenska Kafkautgåvan trycktes. Idag har förlaget Bakhåll i Lund påbörjat en utgivning av Franz Kafkas samlade skrifter.
Torsten Ekboms Den osynliga domstolen är den första stora svenska presentationen av Kafkas liv och verk.
Torsten Ekbom är författare och kritiker. Bland hans senare böcker märks essäsamlingarna Tatlins torn (1986) och Bildstorm (1995) samt Staden med de elva portarna (2002). I Natur och Kulturs serie Litterära profiler har han givit ut monografin Samuel Beckett (1991).
