”På själva julaftonens förmiddag skulle julgranen huggas i skogen. Det var en gammal sed som strängt hölls vid makt. Och farfar Otte själv brukade gå med skogvaktaren och se ut trädet. Det fick inte vara vilket träd som helst, taget på måfå. En bestämd höjd borde det ha, nätt och jämnt skulle det nå upp till salstaket, så att julstjärnan kunde fästas i toppen.” (ur Den förlorade sonens återkomst)
Dessa två julnoveller ur Delat rum på Kammakargatan gavs ut första gången 1933. Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) blev under sin tid stämplad av de konservativa som en dekadent och trivial författare. Hennes verk satte igång stora svallvågor kring de moraliska normerna, framförallt vad gällde kvinnors rättighet att uttrycka sig fritt och kampen kring en friare sexualmoral.
”På själva julaftonens förmiddag skulle julgranen huggas i skogen. Det var en gammal sed som strängt hölls vid makt. Och farfar Otte själv brukade gå med skogvaktaren och se ut trädet. Det fick inte vara vilket träd som helst, taget på måfå. En bestämd höjd borde det ha, nätt och jämnt skulle det nå upp till salstaket, så att julstjärnan kunde fästas i toppen.” (ur Den förlorade sonens återkomst)
Dessa två julnoveller ur Delat rum på Kammakargatan gavs ut första gången 1933. Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) blev under sin tid stämplad av de konservativa som en dekadent och trivial författare. Hennes verk satte igång stora svallvågor kring de moraliska normerna, framförallt vad gällde kvinnors rättighet att uttrycka sig fritt och kampen kring en friare sexualmoral.
Kom igång med den här boken idag för 0 kr
Få full tillgång till alla böcker i appen under provperioden
Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) växte upp i en högborgerlig officersfamilj som skildrats i många av hennes romaner men särskilt nära i romansviten Fattigadel. Hon gick i skolan i Gävle, studerade sedan vid Anna Sandströms lärarinneseminarium i Stockholm och vistades långa tider utomlands.
Krusenstjernas liv kantades av depressioner och sjukdom, och efter ett nervsammanbrott i tonåren var hon under hela sitt liv tidvis intagen på mentalsjukhus. När hon gifte sig med litteraturkritikern David Sprengel bröt hon kontakten med sin familj, som inte ville acceptera hennes val av make. Hennes mor fanns likväl vid hennes dödsbädd i Stockholm 1940.
Med den tidiga trilogin om Tony Hastfehr (1922-1926) och den kontroversiella sviten om Fröknarna von Pahlen (1930-1935) som föregick Fattigadel (1935-1938), blev Krusenstjerna en av nittonhundratalets intressantaste författare. Med stor inlevelse skildrade hon kvinnors längtan efter självständighet och frihet och var inte bara en av sin tids stora författare utan också en av de mest diskuterade och kritiserade.
