Det här är den fjärde och avslutande delen i den hemska, sanna och mycket populära serien "Det händer inte mig".
Beteendeteorier verkar ha fått fäste i utredningssystemet, teorier som inte har mycket med verkligheten att göra, utan endast är till för att skydda förövaren. Personal avlöser personal, tiden bara går och kraven som ställs från socialtjänsten verkar grunda sig i förövarens världsbild. Sättet som barnen och Veronika blir behandlade på skulle knäcka vilken person som helst. Dessutom hänger en ständigt närvarande och ökande ovisshet över familjen.
Citat ur boken:"Jag var tvungen att skriva dessa böcker, för det är inte bara vår historia jag berättar. Näst intill varje våldsutsatt familj jag pratat med, delar våra erfarenheter av bemötandet och behandlingen från samhället." Veronika Axelsson
Unni
2025-01-31
Så härligt att det slutade så bra, men man undrar ju lite över hur det blev med ”pappa” kontakten. En psykopat är en psykopat som är en psykopat… och fördjävligt (ursäkta fulorden) att en ”titel” ex vis då ”advokat” ska kunna helt kollra bort så många olika socionomer, nej assistenter etc etc Den som har levt med en psykopat- fattar… och det borde ju även ingå i många yrkens studier. Kram till ”Viktoria” och hennes ombud.
Mai
2024-11-20
Ingen annan "ser sin del i det hela" enligt Veronica medan det för läsaren blir glasklart att Veronica är den enda som vägrar se sin del i barnens lidande och problematik. Veronica är den enda som är vettig och kan tänka själv... i alla fall i Veronicas värld. Hon inbillar sig tex att barnen aldrig kan få hjälp från BUP pga en remiss från soc som inte faller henne i smaken, hon är otrevlig mot personal på boendet som enbart försöker få henne att ta sitt ansvar som förälder men hon stänger hellre in sig i sitt rum och struntar helt i barnen. Hon medger att hon var en värdelös förälder på Brogården men menar att det var "under de värsta restriktionerna" vilket upprepas till leda samt att hon "inte vågade vara förälder". Detta är bara lama ursäkter. Alla andra kan se att hon både borde ha visat just under denna tiden att hon var en fullgod förälder samt att det var under den perioden som barnen behövde henne som allra mest. Hon svek sina barn något fruktansvärt och ansvaret för det ligger enbart på Veronica. Ingen hindrade henne att vara förälder. Dessutom är hon äckligt fördomsfull och en översittartyp som anser att yngre människor är okunniga. Veronica borde inte få ha några barn såsom hon överger dem när de behöver henne som mest.
Dee
2024-11-05
Alla borde läsa denna bok! Speciellt folk som jobbar inom socialtjänst, skola, vård och rättsväsende. Författaren skriver hon hade tur men denna mkt smarta kvinna hade också styrka, mod o en jävla anamma för att gå rak ur detta o rädda sina barn till slut. Vilken kvinna! Och vilket skitsystem vi fortfarande har, det är skrämmande!
För att skriva en recension måste du ladda ner appen