Med krypande obehag insåg Conan att röstens klang dött bort. Han stod orörlig som en staty med blicken fixerad på dörröppningen bakom draperiet. Han var säker på att den oerhörda fasan skulle uppenbara sig och nå sin kulmen.
Ljuset i rummet var dunkelt och disigt och håren på Conans skalp började resa sig när han såg vad det var. Ett huvud och ett par enorma axlar växte fram ur halvljuset. Det hördes inga fotsteg men den dunkla formen växte sig större och tydligare tills en enorm mänsklig skepnad stod framför Conan. Den var klädd i sandaler och ett höftskynke som hölls upp av ett brett broderat bälte. Håret var korpsvart och klippt med rak lugg och ett gyllene hårband höll det på plats. Conan stirrade på de enormt breda axlarna, den muskulösa bröstkorgen, de kraftiga händerna och musklerna som pulserade under huden. Ansiktet visade varken svaghet eller medkänsla. Ögonen var glödande eldklot. Conan förstod omedelbart att det här var den uråldriga varelsen från avgrunden, Khosatral Khel, Dagonias gud.
* * *
Robert E Howard började i slutet av 1920-talet blanda fantasy, skräck och mytologi med action. romans, svärdsstrider och magi – det som senare kom att bli fantasy-genren "sword and sorcery". Howard skrev totalt cirka tjugo berättelser om Conan. Dessa publiceras nu i Krönikan om Hyboria.
* * *
Detta är den tionde berättelsen om Conan (enligt Dale Rippkes kronologi) första gången publicerad i augusti 1934 i tidningen Weird Tales.
* * *
Musik av David Fesliyan (www.fesliyanstudios.com) Ljudeffekter från Freesound.org
Anne-Lie
2023-07-17
90 år gammalt och jag förvånas över formatet. Lättsamt äventyrliga som noveller i följetong. Genren för mig, påminner om berättelser om vikingar och asar i kort format. Och nu slipper jag bry mig om att se filmen om Conan.
Peter
2022-10-15
Conan barbaren är en klassiker.
För att skriva en recension måste du ladda ner appen