Visst var sommarön underbar. BĂ„ten, baden i det salta vattnet och de solstekta klipporna, friheten frĂ„n skola och lĂ€xor. Men stallet och hĂ€starna, som blivit medelpunkten i Annikas liv, var ju sĂ„ lĂ„ngt borta. Turk fanns inte pĂ„ ön. Ibland kunde hon vakna mitt i natten och kĂ€nna en skrĂ€mmande Ă€ngslan. Hur gick det med Turk? TĂ€nk om det hĂ€nt honom nĂ„got. Kanske Harry hade sĂ„lt honom. Harry hade lovat att skriva ett kort nĂ„gon gĂ„ng, men det hade han förstĂ„s inte gjort. Annika hade skrivit det ena brevet efter det andra till "Harry, Ridhuset i Ăstervik". Men nĂ„got svar kom aldrig.
Hon rÀknade faktiskt dagarna tills de skulle fÄ resa hem.