Geografisk profilering: när mördaren ringas in

Seriemördare och andra serieförbrytare har under de senaste decennierna allt oftare kunnat avslöjas tack vare den nya vetenskapsgrenen geografisk profilering. Utifrån en matematisk beräkning baserad på brottsplatsernas belägenhet och andra avgörande faktorer, kan utredare med stor sannolikhet finna fram till den geografiska yta där förövaren har en fast punkt – bostaden, arbetet eller motsvarande.

I bokserien ”Vetenskap i rättvisans tjänst” berättar kriminaljournalisten Rolf Wrangnert den fascinerande historien om hur olika kriminaltekniska vetenskaper växt fram och kommit till nytta i lösandet av såväl nya som äldre brott.

I boken ”Geografisk profilering” berättas om hur den kanadensiske polismannen Kim Rossmo på 1990-talet lade grunden för den nya vetenskapen och hur det blev avgörande för att hitta ”The southside rapist” i USA och hur man bland 12 000 misstänkta lyckades hitta en våldtäktsman i Storbritannien. Och sedan hur den svenske polisen Jocke Hildeby studerade de utländska rönen och började tillämpa metoden på hemmaplan, först som ett understöd vid sökandet efter Hagamannen i Umeå och sedan med helt avgörande betydelse vid infångandet av våldtäktsmannen som under flera år satte skräck i Örebro.

Rolf Wrangnert har arbetat med en lång rad tv-produktioner inom true crime-genren, bl a ”Efterlyst”, ”Brottsplats: Sverige” och ”Cold Case Sweden”.