Gideons ensamhet (Novell) av Mirjam Tuominen.
Mirjam Tuominens författarskap liknar ingenting annat i den svenskspråkiga litteraturen. Det tidiga författarskapet, hennes fem novellsamlingar, utgivna mellan 1938 och 1946, utgör hennes mest lästa och älskade verk. Krigets katastrofer, och inte minst fascismens människosyn, utgör tydligt bakgrunden i böckerna. Mot grymheten ställer Tuominen skörheten, i vilken hon finner livets djupaste gåta och källa.
MIRJAM TUOMINEN, född i Kajana 1913, död 1967 i Helsingfors, var en finlandssvensk novellist, poet och essäist. De fem första böckerna var novellsamlingar och utgör författarskapets tidiga fas, varefter hon alltmer sökte sig mot en lyrisk form. Mot slutet av sitt liv skrev hon poesi med en religiös tematik.
»I uppfordrande kontrast till [det politiska mörkret omkring oss] står Mirjam Tuominens lika mörka, beska, varma och djupa medkänsla med det levande och hennes krav på godhet.« Maria Küchen, OBS, P1, Sveriges Radio
»Ett av de mer betydelsefulla svenskspråkiga författarskapen på 1900-talet.« Stig Larsson, Dagens Nyheter
