Göran stirrade hÀpen pÄ tingesten som dinglade i den kraftiga reven. Det var det största och underligaste drag han sett. Det liknade inte nÄgot av de beten han studerat i sportfiskeaffÀrerna och fiskekatalogerna.
Mannen mÀrkte tydligen Görans nyfikna blick ty han dolde plötsligt det konstiga draget i handen och gav Göran en arg blick.
- Ge er i vÀg, vÀste han och de svarta ögonen riktigt blixtrade i de djupa ögonhÄlorna. Det hÀr Àr privat fiskevatten. Försvinn, sa jag!
Göran blev sÄ hÀpen över ovÀnligheten att han bara gapade en lÄng stund.