Det ringer på dörren hemma hos frilansjournalisten Helena Åkerström och ett bud levererar en låda från en anonym avsändare. Lådan är fylld med gamla tidningsartiklar, foton, rättegångshandlingar och dagböcker. Överst ligger ett osignerat brev. Avsändaren förklarar att hon är svårt sjuk och vädjar till Helena att i egenskap av journalist gå igenom materialet och se om hon kan göra något av det. Det handlar om de mest brutala politiska mord som ägt rum i Sverige i modern tid – en grupp tsartrogna ryssar som 1919 torterade och mördade ett flertal bolsjeviker i exil och sänkte dem i en sjö norr om Stockholm.

Genom brevet får Helena också veta att hon inte är släktens första journalist. Det var Kaja Asklund, på 1910-talet en välkänd signatur i Stockholms-Tidningen. Enligt den anonyme brevskrivaren var Kaja väl insatt i historien om de tsartrogna ryssarnas brott och hon kände flera av förövarna.

Helena är först skeptisk, men blir alltmer fascinerad ju mer hon läser. Då hon dessutom får veta att Kaja försvann spårlöst i september 1919 ökar naturligtvis hennes intresse. Helena börjar anteckna och skriva. Hon gör omfattande research och mycket snart väcks historien och dess huvudpersoner till liv i hennes text.

Romanen Kajas resa bygger på en sann historia och skildrar såväl brotten som hur journalisten Kaja av en slump blev indragen i Ryssligans kallblodiga verksamhet i mellankrigstidens Stockholm.