Känslor äger rum : Liv i hem, stuga och villa

"Hima e hima fast de e' rojsigt" säger man på Helsingforsslang. Hur våra hem ser ut och känns är en djupt personlig och intim angelägenhet, här om någonsin ligger skönheten ofta i betraktarens öga. Pia Ingström frågar: Vad är ett hem? Hur blir en bostad ett hem? Det rör sig om att möblera och pynta men "minst lika mycket handlar det om att nöta, rådda och förfula". Känslor äger rum består av tre essäer, den första heter "Riktiga hem, riktiga liv". Hem finns av många slag: ensamhemmet, kvällshemmet och söndagshemmet. För de flesta av oss är hemmet nästan synonymt med vardag, en arena för familjeliv, kärleksliv, dålighetsliv. En frånskild pappa berättar om hur hemmet ter sig de veckor han har hand om barnen och de veckor han bor ensam, och Ingström reflekterar: "Föräldraskap är känslor och handling, handlag, handgrepp; en hyfsad makaronilåda eller välstekta köttbullar, det levda köket, råddet som närvaro, äggstanningen som fäster oss vid världen och varandra." Den andra texten "Avkopplande betungande – liv och ideal på finlandssvenska landen" handlar om fritidsboende, stugan, villan, skären, landet. Nu förflyttar vi oss från vardagen till en plats där man kan vara "den människa man önskar vara fast vintern och vardagen hindrar en under största delen av året". Här bygger Ingström på egna erfarenheter och observationer men också på ett innehållsrikt material som Folkkultursarkivet vid Svenska litteratursällskapet har samlat in – metervis av finlandssvenskt liv! I den sista texten "Jag har också bord och stol – Ida Salins liv och arv" finns ett riktigt om än ovanligt hem, ett helt hus som från början rymde drömmar om det goda livet i kretsen av familj och vänner men som för sin ägarinna också innebar konflikter och uppslitande gräl. Det hemmet – på gränsen mellan stad och land på Drumsö – heter idag Villa Salin. Från början hette knapphandlerskan, snörfabrikörskan och kvinnosakskvinnan Ida Salins villa, Solvik torp. Med huset och dess skiftande öden som utgångspunkt har Ingström skrivit en levnadsteckning över en rätt så okänd kvinnlig pionjär vars materiella arv kom att få stor betydelse för den finländska kvinnosaksrörelsen.