Kulturarv har blivit en alltmer politiserad fråga och väcker debatt om tillhörighet, inkludering och identitet, inte minst i relation till nationen. Samtidigt betonas kulturarvens betydelse i frågor som rör lärande, digitalisering, tillväxt, innovation och hållbarhet.
I denna antologi undersöker författarna samspelet mellan kulturarvspedagogik och politik inom olika delar av kulturarvssektorn – såsom museer, arkiv, myndigheter och ideella föreningar – där kulturarv ständigt politiseras. Här möts teoretiska perspektiv och praktiska erfarenheter i texter skrivna av forskare, pedagoger och yrkesverksamma inom sektorn.
Författarna visar hur kulturarvspedagogik fungerar både som metod och förhållningssätt och hur den pedagogiska verksamheten påverkas av politiska visioner och ekonomiska villkor. Syftet är att väcka engagemang och bidra till en fördjupad förståelse för kulturarvens roll i samhället i en tid präglad av stora förändringar och ideologiska motsättningar.
Medverkande:
Charlotte Ahnlund Berg
Bodil Axelsson
Johanna Bartholdsson
Charlotte Engman
Marika Eriksson
Barbro Franckié
Anna Franzén Johnson
Lizette Gradén
Hedda Hammer
Julia Håkansson
Anders Högberg
Karl-Magnus Johansson
Carolina Jonsson Malm
Dick Kasperowski
Anna Ketola
Petter Larsson
Björn Magnusson Staaf
Stefan Nyzell
Anneli Rundström Karlsson
Karin Rydahl
Pia Sander
Eva Tegnhed
Elin von Unge
Gustav Wollentz
Ricky Wrentner
