Jorden och flera andra planeter hotas av ett svart hÄl. En avlÀgsen planet, Umor, kan rÀdda en av dessa planeter, men först mÄste de avgöra vilken som mest förtjÀnar att rÀddas.
Fem agenter skickades till jorden pÄ femtiotalet, men alla agenter utom en dog under mystiska omstÀndigheter. Den femte agenten försvann.
Nu skickas tvÄ nya, mycket avancerade mÀnniskoliknande robotar frÄn Umor, som ska leva pÄ jorden under ett Är och försöka förstÄ sig pÄ mÀnniskorna. Robotarnas uppgift Àr att skriva rapporter som kan avgöra om mÀnniskorna förtjÀnar att rÀddas frÄn undergÄng.
Vi fÄr följa dessa robotar, samt den försvunne agenten, Uno, som tappade minnet efter en ridolycka 1970 och inte lÀngre minns vem han Àr och att han kommer frÄn en frÀmmande planet. Han blev sÄ uttrÄkad av konversationerna under en middag att han i panik red ivÀg i mörkret, föll av hÀsten och slog i huvudet.
Kommer robotarna att lyckas med sitt uppdrag, eller kommer mÀnniskorna att avslöja dem och i sin okunskap förstöra dem och dÀrmed gÄ mot sin egen undergÄng?
Marmeladrapporten Àr en spÀnnande roman med mÄnga komiska inslag. Robotar och mÀnniskor försöker förstÄ och anpassa sig till varandra vilket innebÀr att mÀrkliga och drÄpliga missförstÄnd stÀndigt uppstÄr.
Albin
2021-08-22
LĂ€ttsam men inte sĂ„ mycket mer. Jag hade gĂ€rna velat ha en mer utdragen analys av mĂ€nsklighetens existensberĂ€ttigande pĂ„ slutet och mer fokus pĂ„ sci fi. Relationerna var mekaniska, nĂ„got som funkar för robotarna men inte för de andra eller för den delen lĂ€saren. Tonen var ocksĂ„ för gullig för min smak, nĂ€rmare Kenny starfighter Ă€n Ăkta mĂ€nniskor. BĂ€st i hela boken var annars denna ordvits: Kannibalerna skrattade inte med sina fĂ„ngar, utan Ă„t dem.