En julidag 1988 lämnar Mona två små barn på socialkontoret i Växjö och går därifrån med barnens pappa Klas. Ett av barnen är fyraåriga Josefina Johannisson. Det är sista gången hon ser sin mamma. Några dagar senare hittas Mona mördad i skogen. Klas döms för mordet och Josefina förlorar båda sina föräldrar på en gång.
I sin memoar berättar Josefina Johannisson om livet efteråt. Genom minnen och dokument tecknar hon bilden av sin mamma bortom rubrikerna. Samtidigt skildrar hon sin egen väg vidare, fram till dagen då hon nästan fyrtio år senare står i Sveriges riksdag och berättar sin historia. En berättelse om sorg, livskraft och samhällets ansvar när ett barn mister sin mamma i våld.













Alexandra
2026-07-13
Jag togs med av detta fruktansvärda öde. Man får verkligen en inblick i hur det måste ha varit för Josefina och hennes bror. ❤️
Ingrid
2026-03-27
Intressant kvinnohistoria
lodinz
2026-03-05
Mycket tragisk historia men ack så viktig!
För att skriva en recension måste du ladda ner appen