(1)

Om godheten

e-bok


MÀnsklighetens historia visar oss, att godheten Àr stadd i oupphörlig tillvÀxt. Idén om godhet och kravet pÄ godhet intar genom Ärtusendena en allt större plats i mÀnniskornas förestÀllningsvÀrld och samhÀlle. I och med att mÀnniskan efterhand lyckas förbÀttra sina villkor ökar sjÀlvfallet hennes pretentioner.

Hon fÄr krav pÄ livskvalitet, hon börjar stÀlla krav ocksÄ pÄ gudarna. Kraven gÀller i första hand godhet. Den gamle brutale Jahve mÄste finna sig i att bli god, om han vill överleva. Det ville han. Han kunde ju se sina mindre anpassningsbara kolleger omkomma i tusental - dessa sedan urminnes tider dyrkade gudar, som inte kunde acceptera den nya tiden, men gick under. Och nÀr daggmasken upphov sin stÀmma och sade: "Jag krÀver, Gud, att du Àr god, ty eljes tror jag inte pÄ dig!" dÄ svarade Gud: "Se, jag Àr god!"Ur Per WÀstbergs tal vid utdelandet av Pilotpriset:

”Hos Willy Kyrklund rĂ„der motsatsernas spel: tvĂ„ng och frihet, nödvĂ€ndighet och slump. Vilket liv vill vi leva och varför Ă€r det inte möjligt? Kyrklund Ă€r en renodlat existentiell författare. Mottot över hans diktning kunde vara den första meningen i MĂ€staren Ma: ‘Jag söker den frĂ„ga pĂ„ vilken mĂ€nniskolivet Ă€r ett svar.’

Ingen har brukat fÀrre ord för att uttrycka sÄ mycket som Àr svÄrhanterligt, hjÀrtslitande; ingen har haft sÄ vackra och precisa ord för det som Àr tungt att bÀra. I den massmediala pratsamhetens epok skriver Kyrklund texter dÀr var stavelse lever.

Med den lÀttaste pennrörelse öppnar han dörren till myterna, historien, filosofin och vardagen. Och genom att högt och lÄgt flödar samman klarar hans sagor denna mÀrkvÀrdiga balansgÄng mellan lyrism och komik, parodi och patos.

Hans eget författarjag Ă€r dĂ€rför svĂ„rt att urskilja dĂ€r det flyr frĂ„n tuva till tuva i en mörknande gryning. Han bjuder oss palimpsester – text under text under text, bokstĂ€ver framskrapade med nageln, avbrutna stavelser, en tegelbit med inbrĂ€nt sigill. Han Ă€r lĂ€rd bortom allt förstĂ„nd men sĂ„ kortfattad att han aldrig tröttar oss med en redovisning. Hans historier tycks uppgrĂ€vda ur mĂ€nsklighetens vĂ€ldiga arkiv, med noter och kommentarer. Men de Ă€r av ett hemligt ursprung som inte gĂ„r att efterforska.”