"Jag tänker inte så bra. De far sina egna vägar, mina tankar.
Minns gör man ju, men det är underligt med minnen hur de sorterar sig. Ibland säger jag mig att det bara blev. Det bara blev, alltihop; och jag vet inte riktigt hur. Jag visste inte vad jag ville. Jag formulerade det aldrig för mig. Jag tänkte inte så: Jag vill! Ingenting var väl klart. Det är kanske därför?
Jag vet inte.
Det bara blev.
Och det är kanske så det är, det här livet. Det bara blir. Man tror man bestämmer och styr... och det gör man kanske, men utan att vet om det."
Eva och Peter går ut skolan. Strax därefter får de en liten dotter. De flyttar till den nybyggda förorten Rosengården, och Peter börjar studera vid universitetet.
Men Evas tillvaro förvandlas alltmer till en mardröm. Förortslivets omänsklighet tränger sig allt närmare inpå henne, och hon går in i en allt djupare isolering.
Rosengården är en omskakande roman, tät och gripande. Den handlar om ensamhet och ångest. Den rör vid människans innersta vanmakt, vid hennes smärtas livshotande djup. Den rör vid det ensamma rum i varje själ, dit ingen röst av förståelse kan nå.
Magdalena
2024-01-19
Fantastiska boken! Väldigt mörkt
För att skriva en recension måste du ladda ner appen